I cannot put my finger on it now. The child is grown, the dream is gone. I have become comfortably numb.

Lite text och mycket bilder i bloggen på sistone. Känner mig inte så inspirerad. Skulle säkert kunna skriva massor men är för tillfället rädd för att göra bloggen för personlig. Det här med att föra offentlig dagbok kan kännas ganska skrämmande stundtals. Som det är nu känns En bloggjävel till mest som en offentlig scrapbook. Men folk verkar ju följa mig ändå. Danke schön.