fredag 20 mars 2009

Sweet lies


Lyssnar på Booka Shades "The Sun and the neon light" och funderar över en sak. Jag är inte världens största fan av elektronisk instrumental dansmusik som bara består av beats. Välj att kalla det techno, house, electro eller whatever (jag kan inte skillnaden och ämnar inte lära mig det heller, så intresserad är jag inte). Jag blir stressad och inte det minsta pepp av det. Men så fort det kommer in en sångmelodi, något knastrigt instrument eller något annat som bryter av i musiken känner jag genast att det blir mycket mer intressant. Och jag gillar elektonisk lugnare musik mycket mer än den som det är meningen att man ska dansa "plocka äpplen"-dansen till. Vad jag vill komma fram till är att jag tycker att skivan jag lyssnar på är ganska bra så länge det är mer än en massa beatigt pumpande. Då blir jag genast ointresserad och hoppar till nästa låt. Men i sin bästa stunder, då är det faktiskt riktigt vackert.

Inga kommentarer: