Första gången jag såg Erika Rosén spela sjöng hon sig rakt in i mitt hjärta (bokstavligt talat-men det är en annan historia). Hon stod där, nitton år gammal, vacker som en dag, med en trasig gitarr i Tröls lokaler och körde Creedence-covers och annat fint. Det här var säkert sju år sen och sen dess har hon utvecklats oerhört, men jag visste redan då att hon var något alldeles särskilt. En musikalisk begåvning utan dess like med en röst som skär som knivar genom bomull. Jag hoppas av hela mitt hjärta att hon nångång får det genombrott hon alltid förtjänat.
Lyssna på hennes jättefina versioner av Cardigans "My favorite game", Dolly Partons "Jolene" och låtar från den kommande skivan här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar