långsint? näe

En av mina kanske allra bästa egenskaper är att jag inte är långsint. Jag kan självklart bli riktigt sur, arg eller ledsen på någon. Men det tar inte lång tid för mig att skaka av mig det och förlåta. Är knappast den som går och surar i en evighet. Speciellt inte om människan jag haft en dispyt med ber om ursäkt och fattar att den gjort fel. Kan iof hända att jag förlåter alldeles för lätt också, jag orkar oftast inte tjafsa och jag hatar att ha ovänner. Ibland har jag fått be om ursäkt till folk, där jag egentligen tyckt att det var den andre som borde göra det, för att jag får så ont i magen/blir ledsen av att bråka-speciellt med de jag tycker om. Långsinthet är jävligt irriterande så jag är glad att jag inte är det. Det var kvällens reflektion det. Godnatt.