HYPE

Nu ska jag skriva ett jävligt bajsnödigt inlägg men jag är lite irriterad över en sak. När jag var typ 16-17 år så ville jag ha alla band för mig själv. Min värsta mardröm var när band som Pulp och Verve hypades för jag vägrade att dela med mig av dem. Nu är jag tretton år äldre, lyssnar fortfarande på mycket musik som släpps på oberoende bolag/inte ges ut på något bolag alls aka indie (men inte bara) och jag lyssnar mer än gemene man på "obskyr" musik. Jag älskar att leta efter nya små upptäckter som förgyller min musikaliska vardag, men jag kunde inte BRY MIG MINDRE om andra människor får upp ögonen för samma band som mig. Än mindre retar jag mig på band bara för att de hypats och "alla gillar dem". Varför inte bara inse att vissa band kanske är så bra att de förtjänar att bli hyllade?

På min årslistelista gällande skivor ligger två väldigt hypade skivor i topp. Glasvegas och Fleet Foxes. När jag laddade hem F.F hade jag läst en väldigt hyllande recension av deras debut EP i någon tidning och jag blev nyfiken. Glasvegas hade jag inte läst ett ord om, förutom i min gamla kompis Malin Collins blogg. Inte för att det här spelar någon roll, men jag visste inte om att det här var två band som skulle komma att bli årets största hypar. Och jag älskade dem från första stund. När jag sen läste artikel efter artikel om deras storhet kunde jag inte annat än hålla med. Det var inte så att jag satt och tänkte som 1996: ÅNEJ, fan nu måste jag dela de här banden med alla svennekids där ute.

Jag börjar bli sannerligen trött på folk som måste tycka till om den här hypen, tänk om det här var året då musikjournalisterna hade rätt? De lyfte fram två band som faktiskt var årets bästa. I mitt tycke, i indie-Pias tycke, i svenne-Banans tycke och i musikjournalisternas tycke. Sen får självklart alla tycka vad de vill och alla har olika smak, men att just klaga på HYPEN och tro att de här banden anses bra på grund av ngn hype. Det är verkligen inte rättvist.

Sen kan jag inte sticka under stolen med att det fanns en tid då jag var likadan. Då jag verkligen nästan lät bli att lyssna på band för att de var hypade. Än värre var det då jag uttalade mig negativt om dem utan att knappt ens ha hört dem. Shit vad jag fick äta upp det sen när jag väl lyssnade och insåg vad jag missat. Det finns självklart hypade band NU också som jag inte gillar, många svensktalande popband alla Parken, Nordpolen, Makkan Krunegård och sen Familjen och sådär. Men skillnaden är nu att jag iallafall tar mig tid att lyssna på det för att sen avgöra vad jag tycker om MUSIKEN, inte hypen. Sen att jag inte kan förstå att det är så många som gillar dem, det är en annan sak. Men jag har lovat mig själv att försöka ge alla band en chans innan jag avfärdar dem.

Bra musik är bra musik. Oavsett om jag är ensam i världen om att gilla det eller om halva Sveriges befolkning delar min åsikt. Och jag vill återigen påpeka att JA ALLA HAR OLIKA SMAK, men man måste inte reta sig på en hype bara för att. Man kan vara jävligt "indie" även om man gillar endel musik som blivit mainstream (om man nu strävar efter det...öh). Sluta vara så rädda för att dela med er av det goda i livet. Om du har ett äpple vill du dela det med mig?

Ps. Jag är inte arg, jag älskar er geeks ändå. Ds.