Tillbringar lördagseftermiddagen ihop med The Carpenters och tänker på Karen Carpenter och hennes tragiska öde. Karen var ju som ni kanske vet en av de första som gav anorexin ett ansikte och dog endast 32 år gammal i en hjärtattack till följd av denna fruktansvärda sjukdom. Men förutom detta tragiska så var hon en fantastisk sångerska och trummis och ja, det är henne som Kim Gordon sjunger om i Tunic (song for Karen).
"dreaming, dreaming of a girl like me-hey what are you waiting for - feeding, feeding me-I feel like I'm disappearing - getting smaller every day-but I look in the mirror - I'm bigger in every way"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar