Läste Jaderups (tro det va han iaf) artikel i Sydsvenskan om Malmöfestivalens bakåtsträvande. Jag kan inte annat än att hålla med om att årets festival tycks bli ett antiklimax ur musiksynpunkt. Syftet att ta bort två scener från Mölleplatsen försvaras genom att "festivalen ska bli mer homogen", "öarna" av olika slag ska bort. Musiknördar måste med andra ord trängas med fulla 17åringar från Svedala, barnfamiljer med siktet inställt på tivoli och grisiga matstånd osv. Endel av banden som skulle spelat på Mölle om allt var som vanligt ska nämligen spela på Stora Scenen, vilket i vissa fall känns absurt. I och för sig kommer inte JAG trängas särskilt mkt, det är knapert med bokningar att jubla åt. För att inte säga att de där bokningarna inte existerar alls. Visst, rätt kul att se Junior Boys, Maia H, Billie the vision, Maud Lindström, Ane Brun och så. Men allt är relativt. Jag menar: Flogging Molly och Dropkick murphys! Enligt mig ungefär lika spännande som Allsång på skansen. Malmöfestivalen är därmed tillbaks där den började och precis lika svennig (iallafall på pop/rocksidan-har inte koll på övriga programmet) som övriga "stadsfestivaler", hur orientaliskt matstånden än doftar och hur mkt än Flogging molly taggas som punk på lastfm.
Jaderup nämner dock Malmö sommarscen som någonslags kompensation...och visst det är ju skitbra..men...gah..kan man inte få båda;)? Jag ska bli kulturminister när jag blir stor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Att Mike Patton ska uppträda är i sig skäl nog för att jag ska vara helnöjd, men det är också i princip det enda som jag är peppad på. Som på de flesta festivaler är det kanske ett band jag vill se som fan, sen är resten bara "jaja, eftersom jag ändå är där..."
Det här är första gången jag har hört om det här nya upplägget, och jag är också jävligt missnöjd. Mike Patton ska spela på Stora Scenen, vilket bäddar för katastrof. Jag försöker vara optimist, men jag har jävligt svårt att se hur jag ska kunna njuta av konserten när föräldrar med barnvagnar och fjortisar från Svedala yrar omkring mig, och jag var 10e sekund måste röra mig åt sidan för att släppa förbi något random kringpasserande fyllo. Det är som bäddat för katastrof.
Jag gillade att man satt alla de intressanta akterna på Mölleplatsen. Då kunde man gå direkt dit och undvika att tränga sig i stan. Och trots att jag inte är någon slags emo-unge själv så har jag gillat hur Mölleplatsen förvandlats till ett slags "fäste för de alternativa" under festivalen.
Den här nya direktören eller vad hans titel nu är säger flera gånger i chatten att Malmöfestivalen inte ska vara en musikfestival. Låter som att det han egentligen menar är att musiken på Malmöfestivalen inte är särskilt viktig för honom, att han vill bry sig mindre om musik och mer på det andra. Att han säger i chatten att han gillar joddla med siv säger nog en hel del.
- liam
Skicka en kommentar