torsdag 27 mars 2008

April

Lyssnar på Sun Kil Moons nya skiva "April" och förundras över hur Mark Kozelek jämt lyckas fånga mig, trots att han egentligen låtit nästan likadant både i Red House Painters, som solo och med just Sun Kil Moon. Jag antar att det är rösten. Han och Jason Molina är i mitt tycke överlägsna manliga sångare i dagens slowcore/folk/singersongfack. (Även om Damien Jurado och Bonnie Prince Billiy inte är fy skam de heller.) Hur deppigt det än är så är det sjukt vackert och deras sånger letar sig alltid in i mitt hjärta. Mark Kozelek är en av de (få)hjältar jag ännu inte sett live. It´s a shame. Skivan är iallafall väldigt bra, om än inte särskilt överaskande. Fällde nästan en tår då jag igår lyssnade genom den för första gången. Det KAN vara ett bra betyg. Och ja. Snart är det April...fyndigt.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Älskar "Down Colorfull Hill" (både skivan och låten). Och det här albumet har inte gjort mig besviken - mycket unerhållande namn på din blogg, tänk om alla vore lika insiktsfulla :)

jenny sa...

ohh! visste inte att där fanns en ny skiva! bra att du har koll :) jag känner ungefär samma sak för mark kozelek, han får mig på fall varje gång. han är jättefin live oxå, lite moody ibland men sången håller alltid, du måste se honom när han kommer härnäst. har lyckats se honom med eller utan band 4 gånger än så länge och det är lika bra varje gång :)