onsdag 9 april 2008

experts from a love circus

Igår kväll somnade jag till tonerna av Lisa Germano. Hennes musik fick mig att tänka på och i viss mån sakna de två människor jag älskat allra mest (förutom familj och vänner då). Jag har inte varit kär speciellt många gånger i mitt liv, jag skulle vilja påstå att det går att räkna på fem fingrar. Endel gånger har det varit olyckligt och gjort extremt ont. Andra gånger har det varit lyckligt men samtidigt olyckligt på många sätt. Jag tänker dock inte fokusera på det olyckliga nu. Jag har kännt mig ganska bitter på sistone och tänkt och undrat varför jag aldrig lyckas med det här som kallas kärlek. Därför kändes det bra då jag igår tänkte på det BRA som faktiskt varit. Två långa ordentliga förhållanden har jag avverkat...det var de här människorna Lisa Germano fick mig att tänka på.

Första gången var kärleken en lång, snygg och tanig ung man med vita jämna tänder, otvättat hår och trasiga kläder. Han var en extremt duktig sångare och gitarrist men gillade även krukväxter, matlagning och att sy. Den här unge mannen var väldigt annorlunda alla andra människor jag tidigare träffat och jag trodde aldrig aldrig att han skulle titta åt mitt håll. Precis som jag hade han sjuk humor.

Andra gången slog kärleken ner som en blixt ifrån klar himmel och uppebarade sig i form av en prickig vacker ängel med långa ben och långt ljust hår. Jag brukade skämta med henne och säga att hon såg ut som hon var tagen ur en reklam för "Barnängens barnshampoo". På något sätt påminde hon mig om mannen jag beskrev ovan men var samtidigt väldigt olik. Vackrare sångröst än den som tillhörde ängeln fick man leta efter. Andra talanger jag föll för var hennes drivkraft, hennes engagemang och hur hon fick mig att känna mig som den finaste flickan i världen.

Jag skriver om dem som att de inte finns mer, det gör de självklart, både i mitt hjärta och i verkliga livet och jag har sporadisk kontakt med dem båda. Men det ÄR ju så, att människan de VAR då..för mig sakta men säkert suddas ut...Men de kommer alltid ha en given plats i mitt hjärta, de såg MIG, de älskade mig tillbaks och fick mig att känna mig trygg. De gillade mig precis som jag var. Ibland saknar jag den känslan oerhört mycket.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Åh fint!
Blir helt knäsvag.

Anonym sa...

Hööö, så fint skrivet...
Dea